|
Noen voksne lesere om AUTOPILOT:
Kristina:
En jublende liten bokanmeldelse om en bok som fremmer leseglede og treffer et stort publikum. Boken har gitt meg det den lovet: latter, undring, og mangt et "Jøss, tenkte gutta slik!", ømme minner og skarpe beskrivelser av mennesker. Du traff meg flere ganger. Det blir vel ikke for utleverende å si det. :-) Du skriver rett og slett sabla godt! Jeg vil lese mer av det du har skrevet.
Soni (svensk manusforfatter):
Underbar bok! Tack för att jag fick läsa. Jag älskar karaktärerna och tonen. Historien är träffsäker, humoristisk men samtidigt bottnar den i det djupt allvarliga och smärtan med att växa upp och bli stor. Jag hoppas att ditt manus har en liknande ton för det är nämligen min favorit; när det pendlar mellan det allvarliga och roliga, det tragiska och det ljusa. Jag hoppas också att boken verkligen har spridits för jag kan inte tänka mig annat än att människor, både unga och äldre, kan ta till sig den och glädjas och gråta lite. De som läst den väntar nog med spänning på uppföljaren! Tack för god läsning!
Tonje (norsklærer i gymnaset):
Jeg har lest boken din. Med stor glede! Jeg synes den er full av liv og driv, og jeg synes jeg blir kjent med hovedpersonen og blir glad i ham. Derfor blir jeg veldig spent på hvordan det går med ham, og har ikke lyst til å legge vekk boken før jeg får vite hva som skjer. Bipersonene blir litt ulne, og jeg husker ikke alltid hvem som er hvem, bortsett fra Johnny og Lotte som jeg også blir glad i fordi de ikke er entydige typer, men levende mennesker som gjør kloke ting og dumme ting og som er ærlige og uærlige og snille og slemme - troverdige mennesker med andre ord! Uteliggeren i parken er fin (men litt for klok?) Men hvorfor må han dø? Det synes jeg er trist. På den annen side: Da må jo Laurits klare seg helt selv, og det er kanskje en forutsetning for at krisen skal toppe seg. Jeg liker pappaene i historien. De er så hjelpeløse. Vil så gjerne, og tror de gjør det som er best, men så blir det liksom ikke bra likevel. Jeg liker slutten. Det gjør godt når fattern holder fast. Da tror jeg på fremtiden og på et godt forhold mellom far og sønn når bare stormen er ridd av.
Henriette (tysk forfatter og oversetter):
Jag lovade ju att ge dig feed back för Autopilot, och det ska du fa: GREAT! Jag tycker att du har lyckats mycketmycket bra med den svara balansgangen, det blev aldrig porr. Det konstiga var (och det är ett stort komplimang): Även om min tonarstid ägde rum för 40 ar sedan och dessutom i ett helt främmande land, sa kände jag igen mig. Du har lyckats fanga in atmosphären, tankegangarna, psykologin, det är verkligen storartat.
Mariann (norsklærer i ungdomsskolen):
Har lest boken din “Autopilot” med tanke på om denne hadde vært noe for elevene mine. Jeg tror både jenter og gutter ville likt boken. Gutter fordi den beskriver deres hverdag og jentene, fordi de er nysgjerrig på hvordan guttene tenker.
For min egen del ble det litt rått og likefremt i forhold til seksualitet i begynnelsen av boken, men tror ingen av elevene ville følt det som unaturlig eller ekkelt. Jeg synes nok Laurits var litt endimensjonal til å begynne med, men likte ham bedre og bedre etterhvert.
Assosiasjonene til Lars Saaby Christensens ‘Beatles’ er helt klare, men syntes det bare var bra. Mulig man opplever det slik fordi miljøet er nesten det samme. Savner litt av jenteperspektivet også; at jentene ikke har like mye sjel som gutta, men tenkte også at du hadde tatt et valg om at dette er en bok på guttenes premisser. Alt i alt, jeg koste meg veldig og tenkte at elevene ville gjort det også. Vi snakket litt om forsiden. Jeg så ikke at Laurits hadde hånden i trusen, men syntes det bare var morsomt...
|
